Porträttet
Zebaztian Viklund-Näslund
Ålder
6
Bor
Bygatan 11, Kramfors
Familj
Mamma Kicki, Pappa Pelle, Lillebror Putte, och katten Zally
Sysselsättning
Navelpetare, skolelev i Hajens förskoleklass, blivande skoterproffs
Intressen
Spela XBOX360, åka bob, åka skoter, leka i snön, vara med kompisar. Rocka fett med mamma.
Bästa semesterresan
Leksand Sommarland, med mina bästa grannar Johannes och Jonatan. Jag älskar att leka hemma på semestern med min bästa kompis Markus Heinelä.
Om jag fick vara en historisk person skulle jag välja
Daniel Bodin, eller nån i Ruff Riders. Men dem lever ju.... Min mammas mormor säger mamma var en cool tant.
Talang jag skulle vilja ha
Åka skoter fort och kunna köra på bakrullen som pappa.
Mitt tidigaste minne
När jag badade med min kompis Kim från Umeå på Pite Havsbad. Iskallt.
Hur vill du utveckla din hembygd?
Bygga en skateramp och ha mer saker att göra, t.ex köra BMX på ramp eller skateboard. Ett ställe där alla barn kan vara även om man är 6 år eller 15 år.
Det här visste du inte om honom/henne
Jag sjunger bra och när jag var liten använde jag ordet google för att jag ville söka nåt. Jag bodde i Umeå med min mamma innan jag flyttade till Kramfors och har min mormor och morfar i Storuman. Vi är smålappar allihopa.
Jag älskar att äta nege....nä, chokladbollar - men det heter faktiskt bara "bullar". Lite lätt förvirrande.
Fundering - åsikter tack !
Jag har fått kommentarer om att bloggen känns olämplig.
Så klart vill jag inte stöta mig med någon eller göra nåt som man finner olämpligt, åsikter tack ! Ska jag fortsätta ?
Maila mig på [email protected], ring mig eller via Facebook.
Mvh Kicki
En kärlekshistoria - på gott och ont
Men se - nog är det tjejer på gång - Algot, Robin och Zebaztian flirtar minsann med ETTOR utanför fönstret. Kastar slängpussar !! Va ? De berättar att äldre tjejer är mer erfarna, och därför bättre att ha. Mamman med bebisen ser förskräckt ut - och de menar på att de kan redan skriva, räkna och så, och det är ju coolt. Men Zebaztian inflikar att det där med tjejer - det har minsann dessutom pappa berättat. Mamman suckar...
Men Jessica, hon tar detta med ro. Hon berättar att hon har hur många killar som helst där hon bor på Hällgumsgatan, och att ett distansförhållande ända bort till Bygatan, eller till Åsgatan eller ännu värre, Peuravaravägen - ja, det skulle egentligen inte fungera så bra. Dessutom tycker hon också numera att Brandon känns ganska kul och skoj....
Jennifer, hon bryr sig inte så mycket om det där hon. Hon funderar mest hur hon ska få ner håret tills luciakronan ska på ?? Nån som har nåt tips ??
Idag hade tomten lämnat små smakprov till alla klassens tjejer - en paljettväska och ett nagellack. I morgon trodde mamman med bebisen att det kanske skulle komma nåt till pojkarna. Kanske.
I morgon är det också julpartaj. Nu rockar vi fett, Hajarna !
Håll ut !
Storuman
www.alltomstoruman.se
Många av föräldrarna i klassen bloggar. Mamman med bebisen har en blogg, till exempel:
http://kixvix.blogg.se/
Alex mamma Linda har också en blogg:
http://li0s.blogspot.com/
kanske kan Linda komma och göra ett gästinlägg någon dag ?
Vi ses på måndag ! Up, up and AWAY !
Förvirrat
Den här dagen fick vi gå en trappa upp och träna julsånger - snacka om grymt med ett piano som har en elkabel.
Sedan sjöng vi om nåt konstigt, har han öron eller vad gör vi egentligen med våra händer ?
Mamman som hälsade på är Brandons mamma. Det är så kul att det kommer mammor till oss och hälsar på. Det är som om myrinvasionen som normalt sett infinner sig i våra ben, blir något mindre. Mamma har ungefär samma effekt som Myrr. Det dämpar invasionen - lite. Vänligt men bestämt, som reklamen säger. Vi önskar att fler mammor och pappor vill komma till oss - kanske har papporna ljuddämpar-effekt om mamma är som Myrr ?
Brandons mamma heter Annica - hon sjöng lika bra som musikfröken. Är hon kanske med i Idol nästa år ? Vi får hålla ögonen öppna för nästa års stjärna.
Jossan tog i alla fall chansen att utmana nästa års Idolstjärna på ett spel. Fia med jätteknuff, tror jag det var. Typ.
Idag berättade Zebaztian att det var den 25 november, och det skrev han glatt på tavlan. Då är det ofta också så att en del mammor och pappor är extra glada för då får många av dem tydligen lön. Och då får vi barn kanske lite extra lördagsgodis, om man har tur....
Men.. varför är Josefine och Jessica - showparet "J&J" - så glada idag ?
Joho. Det är minsann spagetti till lunch, i "matan". Eller bamba som man säger i Göteborg. Men där är ju inte vi. I Kramfors säger man matan. Snart efter v 10, så säger vi restaurangen. Så det så. Ska vi då också få äta som på restaurang ? Direktlagat, varmt, välstekt. Hrmmmm...
Hanna lärde oss att jordgubbstårta heter Erdbeerkuchen på tyska. Varför vi kom på det, det vet vi inte. Det bara ploppade upp. Berfin sa att det heter çilek pasta på turkiska, och mamman med bebisen påståd att det heter gateau aux fraises, på franska. Man kan tro att det är ett internationellt konvent i FN. Men icke, det är lunch i förskolan.
Midnatt råder inte, och det är defintivt inte tyst i alla husen. Inte här inte.
Men jisses...
Bilder
Som ni förstår finns det hundratals bilder på barnen. En del är verkligen fina - och ni får gärna ta del av dem. Maila mig på [email protected], så skickar jag er inloggning till en lagringsplats på Internet, där ni kan ladda hem dem som ni själv vill behålla.
Mvh Kicki
Snö och regn
Det ligger snö på marken - kungligt. Men vad är det här blöta egentligen - jag förstår precis ingenting, det här känns inte bra. Vi vill att snön ska ligga kvar.
Robin skrev idag på tavlan vilket datum det var - vi trodde nästan att det var dags att öppna julkalendern, men nääää- inte förrän i morgon inte.
I övrigt var detta också en pysseldag - vi målade en tomte idag - en tomtegumma eller gubbe. Frågan är nu, fröken säger att tomten har vitt skägg. Jag tror minsann att jag sett någon tomte med svart skägg också, någon ritade ett gult skägg och det kanske han har när han inte har tvättat sig på ett tag - vem vet ? Vi får säga åt fröken att det nog minsann finns annat än vita skägg. På tomten också.
Vi åt frukt idag också - jag tror Berfin åt så hårt att en tand lossnade....
å andra sidan vet jag inte om det var frukten, eller kråkan ... hmm... ??
Jessica ser helt chockad ut. Får man verkligen peta näsan på skoltid ? Eller nånsin. Vad gör man med kråkan ? Ja, jag vet inte. Det tycker jag man borde få. Eller, kanske inte. Vem vet ?
Jessica skrev ett brev till Zebaztian för några veckor sedan. Där såg jag att det var ett hjärta. Nu sitter dem brevid varandra på samlingen. Jag tycker det verkar lite skumt och lite spännande... hrm..måste nog ta reda på mer om det där.
Förresten så såg jag att mamman med bebisen gav Jessica en present, ett blått nagellack. Nu hoppas vi att vi får se det där blåa i morgon - vad fint det ska bli.
Sedan tränade vi lucia. Vi måste träna, träna, träna...
Alex - the Gingerbread man- sjöng....
Stjärngossen James har svårt med myrorna, men lätt för sången...
och lucian Jennifer sken som en sol, som vanligt.
Vi ses i morgon allihopa. !!
Det finns en tjej
Mamman med bebisen mötte en tysk tomte på vägen hem. Eller, hon är inte säker på att det var en tysk tomte, men han sa att han kunde tyska. Han berättade att man kunde säga saker som.
"Wie geht es heute, Hanna?" om man vill fråga hur Hanna mår idag. Man kan också säga sånt som "Möchte Du mit uns zu spielen?", vilket är en fråga om hon vill leka med oss. Eller varför inte fråga vilken frukt Hanna har med sig ? " Was ist deine Frucht heute?", eller varför inte, "Komm und setz dich neben mich" om du vill att Hanna ska sitta brevid dig. Det kanske finns nån förälder där ute som är en fena på tyska ? Varför inte lära oss några bra fraser som vi kan lära oss ?
Berfin är också från ett annat land, hon bor ibland i Turkiet. Det låter så himla spännande. Kramfors låter ganska tråkigt mellan varven. Idag pratade vi om julmat - kanske Hanna och Berfin nån dag kan berätta vad man äter till julen i Tyskland, eller i Turkiet ? Firar man jul i alla länder i världen verkligen ? Kan nog vara värt att ta reda på, tycker jag.
Over and out.
Kanske deras mammor eller pappor kan berätta ?
Tisdag - en blöt, kall och lite konstig dag.
Berfin fick idag skriva på tavlan vilket datum det var. Vilket håll som fyran är åt, det spelar ingen roll när man är 6 år - bra ändå ! Hon berättade om vilka gubbar och gummor som hade namnsdag och vad vi skulle få till lunch, Firre-bullar, YUM !
Sedan hade fröknarna ett jättetråkigt samtal. Vi är så busiga i klassen så att de ha måstat ha ett möte med rektorn. Rektorn är den som är chef för skolan - alla barnen och lärarna. Det är inte skoj att vi är så virriga, livliga, busiga och babbliga så att fröknarna måste göra så. För vi är ju underbara ungar allihopa - det tycker fröknarna också - det krävs bara att vi försöker lära oss lite till.
Vi pratade om hur det känns i kroppen när man inte lyssnar på andra, flinar och hånar. Det gör liksom "ledset ont i kroppen" och "man känner sig dum när inte andra lyssnar". Sonia berättade att också hon blir ledsen i kroppen. Det tyckte vi inte var nåt skoj, så nu lovar vi att försöka skärpa till oss. Kicki - den där med bebisen - berättade att hon hade gått i en surrig, vimsig och tokig klass när hon var som vi och vad som hände med en del av dem barnen och hur dem berättar som vuxna att dem kände sig. Hurv. Nä, nu kommer vi att lyssna och vara så duktiga som vi bara kan.
En bekymrad Alex tog fram en lösning för skolan, kring hur man ska göra med parkeringsproblemet....Det är ju helt klart ett problem, om man ser på hans ansiktsuttryck. Han visar....
Jessica, Jennifer och Berfin leker med bebisarna och alla bebiskläder....
Brudarna har berättat för mamman med bebisen vad man ska göra med bebisar när man blir lite trött på dem. Man lägger dem i högen bara... Jahapp. Så enkelt var det.
Släng dem i högen bara !
Måndag blev en pysseldag
Men vi börjar bli vana det, och idag skulle vi ha med oss en glasburk och en plastburk till skolan. Jennifer och Brandon fick börja med det som ska bli en fin ljuslykta - Sonia hjälper till.
Resten av oss leker !!!!!
En del försöker att ruinera fröken i spel..... fröken VANN !!! :-)
Och förresten så fångade vi Monopol-tjuven på bild. Du är fast, Julia :-)
I morgon är en ny dag, då ses vi igen. Den där mamman och bebisen, ja, dem är väl där i morgon också...
Ses i morgon. Kanske är herr Tallegren där så vi måste sjunga ???
Fruktstund har guld i mun...
Man kan lägga dem fint på rad.....
Eller låtsas att det är en extratunga....
Vara en "äppel-cirkuskonstnär"....
Eller helt enkelt äta så fort att man måste lägga sig ner en stund...
Sagan kan vara så spännnde så att man nästan inte kan vänta på fortsättningen...
Frukt och saga är mysigt.
Snart är det jul
Vi barn tycker man kan sjunga att "Staffan är en tallegren" istället. Ja, det tycker vi, faktiskt.
Men tränar, det gör vi gladeligen. Alla verserna och sångerna. Tipp, tapp, tipp, tapp, tippetippetipp, tapp...
Varje onsdag har vi musik med Hanna som är jätteduktig på att sjunga, spela piano och gitarr och en massa andra kuliga sånger.
Den här onsdagen tränade vi åter igen julsånger med Hanna. Hon tog fram sin dator - och alla speltokiga killar och tjejer tänkte - YES ! Vi ska få spela dataspel. Men icke - Hanna spelade in oss när vi sjöng- i slutet av året har hon lovat att vi ska få en skiva med de sånger vi gillar mest som vi sjungit in själva.
Vilken tur att Sonia hjälper oss med texterna. Vi förstår förresten heller inte skillnaden på "djup-blå" och "ljusblå" stilla nätter. Obegripligt.
James och Jossan sjöng som glada fåglar. James är jätteduktig på Staffan-sången, alldeles själv.
Vi tackomnusågärna få frukt !!!!!!!!!!!
Förra veckan
Förra veckan var mörk, grå och blöt. Det är jobbigt att måsta ta på sig stövlar, regnbyxor, vantar - allting blir så blött när vi leker i sandlådan eller slänger oss runt på det kalla gräset. Som tur var är det varmt och skönt inne i vårt klassrum.
Varje dag när vi ses, bärjar vi med att samlas ring - "samlingen". För oss som gått på dagis är det här inget nytt, men det är lika svårt att sitta stilla ändå. Det är ju så många kompisar här, och vi har så mycket att prata om. Dessutom så kryper det små myror i våra ben, armar och hela kroppar. Undrar var dem kommer ifrån ?
Den här morgonen satt Algot, med klungan från tidigare Kaptenens Dagis, Zebaztian, Tim och Alex. Daniel kommer också från Kaptenens dagis så de fyra känner varandra sedan förut.
Robin och Brandon har också myror i kroppen idag - det bara pillrar och pirrar i hela kroppen och de vill så gärna prata, surra och fnissa. Det ÄR ju så kul att ses.
I samlingen får vi träna på våra adresser, telefonnummer och födelsedagar. Sedan får vi träna på datum.
En dag var det den 18 november. Då fick vi skriva det på tavlan för att träna.
En av dagarna förra veckan vaqr den 18 november.
Idag startar det.
Kicki Viklund heter jag, en av föräldrarna till ett barn i Kramforsskolans Hajens Förskola. Och här har vi dem !!!! Vissa är frånvarande, men det här är årets officiella klasskort ! :-)
Kramforsskolan, som är kommunens största förskola och låg- och mellanstadieskola, är belägen mitt i centrala Kramfors. Skolan har ca. 300 elever från förskoleklass t.o.m. årskurs 6. Utöver detta har skolan tre fritidsavdelningar; Hajen, Bläckfisken och Delfinen.
Bakgrunden till mitt bloggande är att min pojke Zebaztian har brutit benet och att han inte klarar sig helt själv under skoltid – eftersom jag är föräldraledig och har belönats med en lugn och tyst liten bebis så fungerar det att ta med min bebis på på lektionstid, så då passar jag på att vara delaktig i det här. Vem minns inte sin egen förskoletid - åtminstone jag gör det.
Beslutet att blogga togs dessutom av det skälet att våra underbara fröknar flaggat för att klassen är rörlig, busig och nåt att ”bita i”. Jag kände att jag här hade en möjlighet att delta i den utvecklingen, hjälpa eventuella elever som kanske inte hinner med att få hjälp bland buset, och förstås att lära känna alla dem fina ungarna som vi har i klassen.
Det är en otrolig upplevelse som jag får vara med att delta i – deras första kliv in i skolvärlden. Jag känner att det är viktigt att den första tiden för gruppen blir bra, och det är verkligen en ynnest att få vara med att påverka den delen, bara en liten del.
I en del av ett projekt kommer jag också att blogga här på denna blogg om min upplevelse tillsammans med ”småhajarna”. Jag ska undersöka möjligheten att förmedla vad som händer i skolan, via den nya tidens kommunikationsvägar – allt för att se om vi föräldrar, kompisar, mormor, farmor, kusiner och alla andra ska kunna ta del av skolan, om inte annat bara för rena nöjet för er som inte har möjlighet att delta på skoltid. Tanken är att projektet ska fortgå, och att fröknarna och/eller andra föräldrar ska kunna göra inlägg som gäster, eller ta över helt, när jag inte kan vara med längre efter jul. Annars, lägger vi ner den, då har vi ialla fall försökt.
Bloggen kommer på inget sätt att ”hänga ut” något barn eller vuxen, eller att på nåt sätt förmedla något negativt om någon. Bloggen har som syfte att ge en inblick i en form av journalistiskt kåseri-stil, ibland ur nåt barns synvinkel, kanske via någon intervju, en liten film eller helt enkelt ett kåseri eller annat om dagen som varit. En kul grej, helt enkelt, för oss alla – ett nytt sätt att vara delaktig. Vi får se hur det blir !!
Detta är ett helt privat initiativ och skolan eller Kramfors kommun har inte något ansvar (men kanske kan dra fördelar) för detta. Kanske kan fler klasser dra igång inom kort, om det fungerar bra.
Kul om du som förälder till nåt av barnen kan avsätta en ledig förmiddag eller två, i två timmar med oss, vi föräldrar behövs verkligen i klassen !
Ingen förälder har ännu tackat nej till att deras barn ska vara delaktiga i bloggen. Så nu kör vi !
Välkommen till Hajens Blogg
Håll ut !